S t r i n g o F l a m m i n g o

Har varit rätt nere dom senaste dagarna för att jag inte kunnat träna som jag velat. Men jag antar att det är bättre att vila bort den där jävla inflammationen än att fortsätta träna med den. Så det är väl det jag får göra helt enkelt. Plus att jag ju faktiskt kan cykla och köra styrka, så helt utan träning blir jag ju inte. Men det känns surt att jag inte kan gå promenader som vanligt. Älskar att ge mej ut på en lång, lång promenad med min bästa vän Mp3! Men eftersom jag av en klok man fick rådet att inte heller promenera (i alla fall inte i rask takt) så har jag inte gjort det, inte så mycket i alla fall. Och på tal om surt, vad som känns ÄNNU mer surt är ju som föregående inlägg antyder att löpningen börjat kännas riktigt, riktigt bra och precis då måste man göra ett uppehåll. Jävligt surt. Men jag försöker verkligen att inte tappa fokus. Är inne i en period då jag verkligen känner mej peppad, som att vissa saker i livet faktiskt är möjliga och det har jag faktiskt internet och bloggvärlden att tacka för. Har den senaste tiden hittat och börjat läsa flera bra bloggar om träning, kost osv. Och det är verkligen något man behöver. Något som peppar. Många kanske har kompisar/pojkvänner som står för peppandet men eftersom jag saknar båda så får jag hitta det någon annanstans. Och det har jag gjort nu. Nu ska jag bara be till Gud att benhinneinflammationen går över inom kort.

Förövrigt tycker jag att Lars Ohly är riktigt grym. Han känns inte som en stel, tråkig och grå politiker som de flesta andra. Han skojar och skrattar samtidigt som han känns väldigt ärlig. För min del får han gärna överta statsministerposten.