S t r i n g o F l a m m i n g o

Jag är djupt besviken på att så få, så långt jag kunde se hemifrån oss, faktiskt släckte lamporna mellan 20.30 och 21.30. Riktigt, riktigt dåligt. En så enkel sak tycker jag att alla människor kan få tummen ur r*ven och göra. Hur svårt kan det vara lixom? Jag minns förra året när det var "premiär-gången" av Eart Hour, då åkte jag med delar av familjen till McDonalds precis under mörker-timmen och till och med där hade dom släckt ner. Folk lär ju ha trott att det var stängt och jag gissar att affärerna har gått bättre än under just den timmen. Men det offrade dom. Så ska vanliga människor inte kunna offra och spendera en endaste, futtig liten timme av sitt liv i mörker. Jag tycker det är illa. Fy skäms Hallsbergsbor!

Det är inte mycket nuförtiden som gör mej glad utan snarare tvärtom. Men en av få grejer som faktiskt kan förgylla hela min dag och lämna mej med i alla fall ett litet leende på läpparna, det är konståkning. Det är helt underbart att kolla på och jag blir sjukt fascinerad av hur mycket man kan göra på ett par skridskor. Fatta vilket balanssinne det lär krävas. Och vilken fysisk styrka det lär behövas. I'm impressed.

Har njutit nu till och från under tre månader med både, EM, OS och VM. Nu dröjer det väl ungefär ett år, till nästa EM. Får väl hoppas att något/någon fått mej att le åtminstone en gång under den tiden.

Hur kommer det sej att när man går in i en affär för att köpa tre apelsiner kommer man ut med två, kanske inte fulla men i alla fall fyllda till hälften, kassar med grejer? För det är ju inte första gången det händer. Inte för min del ialla fall. Så finns det dom där tillfällena när man bestämmer sej för att man ska åka iväg och bränna lite pengar men inte hittar en endaste liten grej man faktiskt vill ha. Det är lustigt det där. Vad beror det på? Det kanske är en sån där grej som bara händer mej. Eller så är det samma sak med shopping som man brukar säga om kärlek, när man letar efter den så kommer den inte men när man minst anar, då jäklar smäller det till. Men om jag ska ta fram min bittra sida skulle jag säga att det bara beror på ren jäkla slump.

YEES!

Men (i äkta Tony Irving-anda), vad i helvete ska jag nu sysselsätta mej med på fredagskvällarna?
Jag känner redan separationsångest, knäpp som jag är.

Jag hatar att du har gått vidare precis som att ingenting har hänt.
Som att jag aldrig betytt nånting för dej. Som att vi aldrig existerat.

Jag har länge varit en av få, nästintill ensam om att inte för fem öre vara insatt i Facebook. Jag hade alltså ingen sida på Facebook fram tills för någon vecka sedan. Då upptäckte jag hur kul det faktiskt var att snoka runt bland folks bilder. Så då tänkte jag "what the fuck", gick emot alla mina principer och steg in i den så omtalade Facebook-världen. Att det på något sätt skulle ha förgyllt min vardag kan jag inte påstå. Nej, det enda som har förändrats är väl att tiden vid datorn blir något längre då jag har ännu en sida (som fortfarande är alldeles för komplicerad) att ha koll på.

Något som också förlänger mitt datasittande är den otroligt irriterande uppdateringen via mejlen. Minsta lilla grej som händer på Facebook skickas direkt till ens mejl och så blir man glad när man loggar in på mejlen och tror att man fått 10 mejl från en hemlig beundrare för att snart bli besviken och upptäcka att det bara handlade om det jag just sett på Facebook. Hur irriterande är inte det lixom? Om man då tänker efter behöver man egentligen inte sin Facebook-sida eftersom allt ändå dokumenteras i mejlen.

Nej, någon Facebook-nörd blir det nog aldrig av mej.
Men som hjälp mot min brinnande nyfikenhet kan det ju vara bra.

Min lilla älskling är efter en längre tids sjukdom hemma, levande och äntligen användbar.
I'm totally lost without you my little friend ♥

Hur jäkla söt som helst. Jag röstade, hoppades och höll tummarna. Men det hjälpte tydligen inte.
Synd, för jag tror tyvärr inte att Anna Bergendahl har så stor chans i Eurovision. Men vi får väl se.

WHAT? Sen när började Keno sändas på trean? Keno har väl alltid hållit till på fyran?
Det är ju som att vi helt plötsligt skulle börja fira jul i september.

(Nej jag kollar inte på Keno. Råkade bara se reklam om det i natt.)