090512

Som vanligt så infinner sej den vanliga känslan av tomhet kryddat med lite ångest, känslan som alltid infinner sej efter stora, roliga händelser som först fyller en med glädje för att sen lika snabbt tömma en på känslor och sen ersätta med en stor, fet tomhet.. Kryddat med ångest.. Blandat med trötthet.. Med andra ord, jag hade ingen bra dag idag "/

Varför kan man inte spara den där glädjen, lagra den nånstans och så kan man ta fram bitar av den då och då, och lixom leva på känslan långt efter istället för att bara känna sej tom ?! Jag avskyr känslan i precis det ögonblicket man kommer på att det finns en verklighet där utanför att och man faktiskt måste återvända till den, efter den där korta, underbara stunden av ren glädje.. Samtidigt som man i sånna stunder, som dansavslutningsdagar, känner att man faktiskt har nått att leva för ! Fast då undrar jag, dom där korta (och få) stunderna av färg, kompenserar dom verkligen för all den grå massan som man oftast lever i ?

Jo, det gör dom nog ! Även om det inte känns så precis just nu .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0