S t r i n g o F l a m m i n g o

Har precis kollat på minnescermonin för Michael Jackson och det var sjuukt sorgligt. Bland annat så höll hans nära vän Brooke Shields ett känslosamt tal och Usher sjöng och fällde även han en tår. Men i slutet, när familjen, alla syskonen och hans barn stog på scenen och hade sagt sitt då var det nog inte ett öga som var torrt. Jag tjöt i alla fall så jag fick ont i huvet. Hans lilla dotter stog där och var så jäkla modig och berättade inför alla hur mycket hon älskade sin pappa. Och det är klart hon gjorde. Älskade honom.
 
Det fokuserades alldeles för mycket på hans fel och misstag, allt som media skrev. Han var ett freak som förgrep sej på barn och som höll sina egna barn utanför balkonräcket. Det var den bilden många hade. Men jag tror inte att den bilden stämmer. Inte alls faktiskt. Jag menar, är det konstigt om en person som aldrig levt ett normalt liv inte vet hur man lever normalt ? Är det så konstigt att han gjorde knäppa saker och betedde sej allmänt konstigt ? Om han nu förgrep sej på barn så är ju det fruktansvärt men jag tror att det i så fall handlade om att han inte visste bättre. Han var tvungen att växa upp alldeles för tidigt och fick aldrig chansen att vara barn. Som min kära mor sa, han kanske ville ha lekkompisar ? Bara en sån sak som att hans förebild var pojken som aldrig växte upp, Peter Pan och att han hade ett eget Neverland. Det säger en del. 

Och tänk er att hela erat liv vara bevakad. Du kan inte gå utanför dörren utan att det står i tidningen dagen efter. Och alla fel som han nu påstås ha gjort, dom förstorades ju upp nått otroligt också på grund av att han är så känd. Hur jäkla lätt kan det vara att vara normal när man lever under sånna omständigheter ? En av Michaels bröder sa en sak som var väldigt gripande, han sa; "How much pain can one person take ? Maybe now Michael, they will leave you alone". 

Jag tror inte att alla människor som sa massa fina saker om Michael under cermonin hade fel, jag tror att han var precis sån som dom sa. Men jag tror också att det är svårt, nästintill omöjligt att bli normal när man lever ett sånt liv. Alla vet ju att det ofta går utför för barnstjärnor. Och MJs karriär fortsatte ju en stor del av hans liv. Jag menar, när hade han chans att ta igen sej ? När hade han tid till att göra vanliga saker ? På scen var han ju otroligt tuff, kaxig och ibland lite småsexig men när man ser intrevjuer så är han allt annat än det. Han var nervös, otroligt blyg och visste knappt inte hur han skulle bete sej. Han sa till och med själv att han var mer nervös inför intervjuer än inför konserter. Jag tror att ju äldre han blev ju yngre kände han sej. Han var fortfarande ett barn men i en mans 50-åriga kropp.

Min syster sa en sak förut, det var nått i stil med; Varför ska en person behöva dö för att man ska upptäcka den ?
Jaa, det är ju rätt tragiskt. Men sant dock. Jag var inget fan av Michael Jackson förut och det är jag väl inte nu heller men när man gräver djupare så inser man hur bra han var. Han verkar lixom, bra helt enkelt. Som person, som pappa, som bror och självklart som artist. Jag har nog varit lite fördomsfull också, och trott på allt som tidningarna skriver men nu har jag insett vilken otrolig förebild han faktiskt var. Och tänkt vad mycket man har missat och vad mycket man inte visste lixom.

Det är så otroligt tragiskt för precis som det sades under minnesceremonin så tror jag att om MJ hade fått höra alla fina saker som människor sa och sjöng idag, medans han levde så kanske ceremonin inte hade behövt hållas överhuvudtaget. Han kanske hade orkat leva utan alla mediciner, han kanske inte hade behövt operera sönder sej och han kanske inte hade behövt dö i förtid. Ingen människa är övernaturligt stark och ingen orkar leva med all press och stress föralltid.

Som avslutning vill jag skriva något som nån (ett fan om jag inte minns fel) sa i nått av alla MJ-relaterade program som gått under dagen; "En del av musiken har dött". Och jag kan inte annat än hålla med.

Nej förresten, absolut avslutningsvis vill jag citera Mona Sahlin;
"Jag känner kärlek för Michael Jacksons mod att vara annorlunda"

(Läs hela Mona Sahlins vackra text här:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/26/jag-kanner-karlek-michael-jacksons-mod-att-vara-annorlunda)