Jag har ett sånt fruktansvärt godis-och-annat-gott-men-onyttigt-sug. Vill bara äta hela, hela tiden. Jag äter för att jag är lessen och nere och jag äter för att jag för ett kort ögonblick ska få känna mej lite, lite tillfreds. Men mest av allt äter jag på grund av tristess. Jag är så fucking uttråkad så jag tror fan i mej det kommer döda mej. Jag står inte ut med att vara så jävla uttråkad och så jävla otillfredsställd. Kan inte någon bara rädda mej från allt detta ?
Jag är deprimerad, har social fobi och panikångest. Jag andas och jag känner pulsen slå men jag lever fan inte. Känner mej så fruktansvärt, jävla ensam. Från alla håll tjatas det på mej att jag ska hitta en aktivitet, en praktikplats, ett jobb eller börja plugga och jag vill bara inte. Jag önskar att jag bara kunde få bli lämnad ifred. Samtidigt som jag så fruktansvärt gärna vill känna att jag lever. Jag vill älska och känna mej älskad, jag vill kunna njuta av livet och känna att jag är värd all lycka i världen. Istället känner jag mej osynlig, som att jag inte existrerar i andras ögon. Jag känner mej olycklig, värdelös och fel. Till råga på allt dog min älskade, söta mormor nyligen och hon fattas verkligen. Jag bara önskar att jag hade någon, som kunde se mej, som kunde lyssna på mej. Som kunde älska mej trots mina fel och brister.
Hur kommer det sej att burkcolan är godare än till exempel flaskcolan ? Same shit, different förpackning lixom. Måste vara samma fenomen som när julmusten alltid är godare än påskmusten.
Antingen så låter det helt annorlunda live eller så vet Idol-juryn ibland inte vad dom pratar om. Under Minnahs första låt Just the way you are smsade jag min syster och skrev "Oj, rysvarning" för jag rös verkligen under refrängen. Så jag kunde inte annat än sitta där med ett allmänt förvånat uttryck när jag hörde Laila Bagge Wahlgren säga att det ikväll inte kändes som att Minnah hade kontroll över rösten. Då tänkte jag att en av tre kan ju ha vaxpropp eller fått en plötslig släng av tondövhet men de andra två fortsatte på samma bana. Samma sak fast tvärtom hände när Minnah och Elin sjöng duett för några veckor sedan. Jag tyckte det lät riktigt illa i refrängen medans juryn satt och nästan höjde dom till skyarna. Då undrar man juh, låter det så fruktansvärt annorlunda in the arena än vad det gör through the tv? Eller är juryn på vissa plan helt inkompetenta?
Alla var förvånansvärt bra måste jag säga. Har aldrig förstått storheten med Andreas Weise innan men jag erkänner att jag blev glatt överraskad när jag fick höra honom irl.
The human centipede. Vidrigare film får man väl leta efter. Har dock inte sett den men trailern räckte, GOTT OCH VÄL. Fy fan vikken sjuk jävla människa som ligger bakom den filmen.
Snälla, låt mej slippa uppleva morgondagen. Jag ber. Eller förresten, låt mej slippa allting framtill den dagen allt bara är bra. Låt mej slippa göra jobbet, hypnotisera mej nu och avhypnotisera mej inte förrän tidigast i vår, slutet av april, början av maj där nånstans. Jag vill inte. Jag vill verkligen, verkligen inte. Undrar hur många gånger jag har upprepat dom orden idag? Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte. Fy fan asså.
Idag har jag bakat bullar som min käre far ska få imorgon. Resultatet kan ju diskuteras men jag konstaterade att dom blir fan inte vackrare dit dom kommer så skit samma. Goda var dom i alla fall!
Sen jag började köra bil har jag märkt hur dåliga många bilförare är på att använda blinkersen och framförallt dåliga på att använda den rätt. Till exempel vid rondeller, hur använder man då sin blinkers rätt där? Jag kan börja med att berätta hur man INTE gör. Man står inte och precis ska köra in i rondellen, blinkar först vänster och byter sedan till höger vid den utfart man ska ut, man börjar inte blinka höger när man kör in i rondellen för att sen inte köra ut förrän vid andra eller tredje utfarten och man struntar inte heller helt i att blinka. Utan, när man ska svänga ut första utfarten blinkar man direkt höger som vid en vanlig korsning. Ska man vidare till andra eller tredje utfarten behöver man inte först blinka varken höger eller vänster utan du låter blinkersen vara tills du är framme vid din utfart och först då blinkar du höger. Det många verkar tro är att man måste visa att man i rondellen tänker svänga vilket ju för dom flesta är ganska självklart. Alla måste in i rondellen, alla måste svänga inne i rondellen, det borde alla bilförare veta. Det man däremot inte kan veta är vart andra bilister tänker svänga ut och därför visar man det genom att blinka vid sin utfart och ingen annanstans. Vet man inte hur man ska blinka i en rondell kan det ju bli ganska farligt, speciellt vid dom (förövrigt idiotiska) dubbelfiliga rondellerna.
Idag sprang jag en runda för första gången sen slutet av augusti/början på september. Löpningen kändes då skitbra och den 23 augusti sprang jag till och med en hel mil, sen blev jag ju tvungen att hålla upp ett tag pga den där jäkla benhinneinflammationen. Men idag så kände jag att det var dags. Med mej hade jag min nya vän pulsklockan och det gick riktigt bra! Formen var helt okej trots det drygt två månader långa uppehållet. Kände inte heller något av inflammationen så jag hoppas att den nu håller sej borta for good!
Jag dog lite när jag läste att Jay skulle sjunga Here without you av Three doors down och så dog jag ännu lite mer under själva framträdandet. Shit vad han är bra!
Allt känns bara helt jävla vidrigt värdelöst. Allt är totalt meningslöst. Jag är trött på att vara 21 och känna att mitt liv är över. Att mitt liv aldrig kommer bli något mer än vad det är nu. Vad fan ska jag göra? Jag har liksom fastnat. Kommer varken fram eller tillbaka. Jag har ingen motivation till att träna, jag har ingen motivation till att tänka på vad jag äter, jag har ingen motivation till att leva. Jag hatar att vakna varje morgon. Vakna till ett liv där alla dagar ser precis, exakt llikdana ut. Jag kan för fan gå i mina egna fotspår dag ut och dag in för jag gör precis samma saker varenda jävla dag. Så kan folk undra varför man är arg och frustrerad? Är det konstigt?
Alldeles nyss blev jag utfrågad av Nerikes Allehanda. Eller utfrågad och utfrågad, det ställdes en fråga från en person som jobbade på NA till mej. Frågan gällde huruvida jag kommit ihåg att ställa tillbaka klockan i lördags natt och det hela skulle tvunget avslutas med en bilddokumentation. Tilläggas bör att jag gått en åttio minuter lång promenad i storm och regn innan. Så i fall detta nu kommer kunna skådas i tidningen någon av dom närmsta dagarna vill jag i förväg be om ursäkt ifall jag uppfattas som något svettig, ruffsig eller allmänt stötande.
Kom denna kvinna ihåg att ställa om sina klockor till vintertid? Find out in NA.
Pappa funderar febrilt på vad han kan tänkas ha köpt. Tilläggas bör att han i princip aldrig köper varken presenter eller julklappar till någon av oss själv utan beställer av mamma.
Och så mormors representant för dagen, en liten ängel vi fick efter på begravning.
Det är även andra gången i mitt liv jag får presenter av en person som inte längre är i livet. När jag fyllde sju hade min morfar dött bara några dagar innan och eftersom han också ofta beställde presenter till oss via mamma hade hon ju köpt en del som då var ifrån honom, och samma sak i år från söta lilla mormor. Som förövrigt var sjukt saknad. Är.
Jag måste säga att det är något helt galet sexigt med klippet nedanför. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gört. Jag menar, låten är ju inte precis en låt man skulle kalla sexig och det gör ju att framträdandet inte heller egentligen blir så sexigt. Men, sexigt det är i alla fall precis vad det är.
